Hillman Imp introducerades i maj 1963 och Wille Hillman ville såklart ha en sådan eftersom farfar William startade märket Hillman när seklet var ungt. Nu byggde man (alltså då) en ny fin fabrik för att ta upp kampen med hundkojan från BMC. Arbetskraften bestod huvudsakligen av före detta varvsarbetare, utan utbildning för bilbyggande, men med desto större lust att strejka så fort tillfälle gavs. Detta kom att få omfattande konsekvenser för produktionen, både vad gällde byggkvalitet och produktivitet. Konstruktörerna gjorde tvärtom som de hos BMC, här valde man bakhjulsdrift och motorn bak.
För att snabbt få fram en passande motor kontaktades motorbyggaren Coventry Climax. Där hittade man en avancerad liten motor som var framtagen för att driva en brandspruta. Den gav bilen god sprutt och mycket grussprut. Motorn i aluminium hade överliggande kamaxel och 39 hästkrafter. För att matcha den varvvilliga motorn tog man fram en motsvarande påkostad växellåda och ovanligt påkostad bakhjulsupphängning för att sitta i en billig småbil. Detta för att kompensera för svansmotorkonceptets överstyrning. Detta gav bilen goda köregenskaper, men den var komplicerad och därmed dyr att tillverka. Karossen var en traditionell ”three-box”-design men bilen försågs med en öppningsbar bakruta och baksätet kunde fällas ned för att göra plats för mer bagage. På så sätt blev bilen nästan precis som en halvkombi och man kunde få plats med en väska med ett lik i....iallafall ett barnlik, om man ville. Nu var det hösten 1965 och då var det just det som Wille ville. Firman skulle säljas till Chrysler och de enda arvingarna till grundaren William var Wille och hans ohängde brorson John. "Blir jag av med John får jag ärva allt", tänkte Wille. Tänkt och gjort, snart var inte lille John ohängd längre utan inpackad i en koffert i kofferten på Impen. I en imponerande fart körde Wille till floden i närheten av Johns hem. -"Fasen också där gick handtaget på kofferten itu, John vägde visst mer än man kunde tro men så gillade han också plumpudding", mumlade Wille, men han lyckades få ut John ur kofferten och plums I floden.

Plumset väckte turisten Hasse Blad som hade en fin kamera av märket Hasselblad. Han knäppte en bildserie som syns här och sagan slutade på ett fängslande sätt för Wille.

Tack vare detta kan du nu köpa Impen, som har lite skav och en klantig bättring på taket som Wille gjorde sedan stormen Agatha knäckt en gren på eken som skavde taket. Annars är allt OK förutom koffertens handtag. För att fälla baksätet pillar man med en tandpetare i hjulhuset, då får man plats med två lik i lastutrymmet. Tandpetare i skala 1:1 medföljer leveransen.