Färglitografi av Bengt Böckman, blyertssignerad och numrerad 156/199. Motivet betitlad ”8th Race”, hämtat ur mappen ”Project racing form”, 44 x 31 cm. Oramad. Litteratur: Galopp Projektet sid. 20.

Samfraktar gärna vid flera köp- se våra övriga annonser och lägg gärna till oss som favorit! Kan om så önskas även avhämtas fraktfritt i centrala Lund. Se alla våra annonser: http://www.tradera.com/butik/BroderGrå

Bengt Böckman föddes 1936 i Lund, Skåne. Han studerade vid Grafikskolan Forum i Malmö under åren 1965-1968 och var en av Bertil Lundbergs mest framstående elever. Idag är han bosatt i Torna Hällestad, strax utanför sin födelsestad Lund. Han arbetar huvudsakligen i grafik, måleri och teckning. Bengt Böckmans konstnärskap karaktäriseras av en särpräglad subtil imaginär surrealism, förklädd i en skenbart realistisk förpackning, vilken det ofta krävs både en eller två anblickar för att genomskåda. Det är små detaljer som avviker från verklighetens trygga tillvaro och som istället ger betraktaren en känsla av förväntansfull nyfikenhet. Figurativa kompositioner med foton, speglingar, applikationer, människor, djur, växtlighet och ord bildar en intrikat helhet och en historia, med en nyrealistisk underton kantad av en stark tidsförankring.

Berättelserna utgår huvudsakligen från ett spel mellan utopi, fantasi och verklighet, såväl som människans framfart, naturen, kolonisation och industrialisering. Böckmans första stora grafikprojekt tillkom under 60-talets studieår vid Grafikskolan Forum och kom att benämnas ”Projekt 666”. Motiven var närmast science fiction-artade och med en experimentell arkitektonisk grund, bildmässigt liknande en sammansmältning av Piranesis och Palle Nielsens mörka, hotfulla men samtidigt konstruktiva bildspråk. En stor del av Böckmans motivvärld kretsar just kring byggnader, ofta uppförda i glas och stundtals med reflekterande partier. Under en längre period på 70-talet utgjorde exempelvis växthus och orangerier en central del i hans motiv. De stora glaspartierna var inte bara effektfulla i det grafiska framställandet, utan fungerade också som bärare av en politisk och samhällelig symbolik, där innanmätet i dessa genomskinliga konstruktioner fick symbolisera ett idealiskt klimat med optimala och närmast paradisiska levnadsförutsättningar, en utopi. Glaset fungerande som ett skyddande skal, samtidigt som dess inneboende bräcklighet avspeglade de politiska och samhälleliga rörelser och företeelser som hotade denna tillvaro, inte alltför sällan förkroppsligade i mer eller mindre militanta grupper. För betraktaren kan glasets yta te sig något nyckfull- ställvisa reflekterande eller speglande ytor ger lätt upphov till en osäkerhet rörande huruvida man själv befinner sig inne bland de privilegierade eller om man snarare står på utsidan. Ofta kombineras motivvärlden med speglingar av natur och växtlighet, företrädesvis av en mer exotisk, kanske närmast fantasifull, prägel. Symboliken ligger givetvis i betraktarens öga, men det förefaller vara rimligt att se det som kampen mellan människans onaturliga påverkan på moder jord och den senares vilja att vinna tillbaka det som av människan tagits ifrån henne. Böckman uttrycker det själv på ett slående vis: ”Övervuxna spår av mänsklig aktivitet i en glänta i skogen - mera gripande än denna världens firade monument.”. Stundtals kan också tänkas att exempelvis en grönskande palm kanske snarare bör ses som en spegling av en mer fantasieggande och drömsk värld, tillika ett tacksamt inslag i en subtil imaginär surrealists verklighetsfrämmande exotism. Under 70-talet utgjorde kolonialismen ytterligare en källa för inspiration, behandlad med en form av nykter kritik utifrån egna upplevelser och uppfattningar. En stor del kretsade kring kolonialmakternas vilja att civilisera, tämja och strukturera de som kunde kuvas, på samma vis som man redan erövrat och betvingat naturen. Under 80-talet arbetade Böckman bland annat med ett stort grafiskt projekt, på temat galopp och följaktligen benämnt ”Galopprojektet”. På sätt och vis var grunden i varje bild att avspegla människans drömmar och förhoppningar, personifierade i en häst eller en jockey. Böckman berättar följande om de 40 grafiska bladen som tillkom under åren 1983-1985: ”Galoppens själ är längtan, dröm och besatthet. Varje lopp är en katalysator för mänskliga känslor. Varje kapplöpning föds ur hårt, dåligt ansett och illa betalt arbete i förvissningen om att detta är Din tid, Ditt lopp, Din fullbordan. I denna värld reser man sig åter efter varje hårdhänt landning, varje alltför sen målgång, och tror att nästa gång, nästa löpning, nästa häst ...”.