Ordenstecken. Järnbärarorden, grundad 7 mars 1898.

Ordenstecken för ordenssällskapet Järnbärarorden. Storlek 38 mm. Höjd med band ca 70 mm. Vikt 15,3 gram. Emaljerat. Mycket bra skick!

Bild 3: Några järnbärare i arbete i "Järngraven och passagen till Södermalm", en teckning av Alexander Wetterling 1826.

JÄRNBÄRARORDEN
Järnbärarorden (JBO) grundades den 7 mars 1898 av August Björkman, Rudolf Skogström, Carl Johan Vilhelm Dahlander, Albin Andersson-Ahlfelt, Herman Johansson, Ehrenfried Carlsson och Axel Skogström. Orden har sitt säte på Söder i Stockholm och har genom åren typiskt haft några hundratal bröder. Orden styrs av en Styrande Mästare och har två grader, Arbetsgrad och Riddargrad. Historiskt har Järnbärarorden haft några hundratal medlemmar (1900, ca 100 bröder. 1950, ca 300 bröder).

Ett viktigt element i ordens ursprungliga verksamhet var sjukkassorna som vid starten inte sköttes av staten, även om staten i lag reglerade hur dessa privata sjukkassor skulle verka. Orden verkar för välgörenhet i sällskapsform där nöjet går hand i hand med nyttan.

Ordens ursprung
Järnbärarorden grundades 1898 som en utbrytning från ordenssällskapet Frihetsbröderna (grundat 1886, ca 300 medlemmar 1898). Anledningen var att Frihetsbröderna hade sin lokal i Östermalmskällaren. De medlemmar som bodde på Söder tyckte det var för långt att gå och bildade istället en egen sammanslutning, Järnbärarorden, med lokal i källaren på restaurang Pelikan. Järnbärarorden kom att verka efter i stort sett samma grunder som Frihetsbröderna.

Namnet Järnbärarorden
Det fyndiga namnet kommer sig av att möteslokalen, restaurang Pelikan, Brunnsbacken 4 på Södermalm var just de gamla Järnbärarnas hamnkrog.

Vad var en Järnbärare
Dragare var ett historiskt yrke. Ordet härstammar från tyskans "Träger" som betyder bärare. Dragarna var specialiserade; det fanns bland annat koppardragare, säckedragare, vågdragare, vindragare, järndragare och hamndragare.

Järndragare eller järnbärare indelades i ordinarie och extra ordinarie bärare. Eftersom arbetet vid järnvågarna var säsongsbetonat (under vintern var järnbärarna sysslolösa), fick de även utföra andra arbeten som att biträda vid eldsvådor, tjänstgöra som extra polisbetjänter vid högtidligare tillfällen och i orostider eller att bära lik. År 1662 flyttades järnhanteringen och Stockholms järnvåg från Järntorget i Gamla stan till Järngraven vid Södermalmstorg. Tidvis fanns här världens största järnupplag och cirka 40 procent av världens järnexport gick över denna plats. Här bars stångjärn från Mälarsidan till Saltsjösidan, det kontrollerades och vägdes. Till Mälarsidan anlände järnprodukterna med skuta från Bergslagens talrika hyttor.

Varje järnbärare bar fem stångjärn på axeln, de vägde tillsammans drygt 40 kilo. På axeln hade de en järnbeslagen läderkudde som skydd. Järnbärarämbetet i Stockholm var ett eget skrå som existerade mellan 1663 och 1872.

------------------------
Fraktalternativ: Postnord frimärkt, alternativt Schenker spårbart/försäkrat. Samfraktar alltid.