Samuelson, Paul (1915-2009), nationalekonom. Nobelpriset i Ekonomi 1970.

Medalj hedrande Paul Samuelson (1915-2009), Nobelpriset i Ekonomi 1970.

Graverad 1970 av skulptör Olle Brandqvist (1938-), signerad. Brons 45 mm. Weight 43,4 gram. Mycket bra skick!

PAUL SAMUELSON (1915-2009)
Paul Anthony Samuelson, född 15 maj 1915 i Gary, Indiana, död 13 december 2009 i Belmont, Massachusetts, var en amerikansk nationalekonom som belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1970.

Samuelson betraktades som grundaren av den neo-keynesianska ekonomin och har gjort stora bidrag inom flera områden inom nationalekonomin, bland annat välfärdsekonomi, offentlig finansiering (public finance theory), internationell ekonomi, makroekonomi och konsumtionsteori.

Forsknings- och intresseområden
Phillipskurvan i sin klassiska form. Det råder ett negativt samband mellan inflation och arbetslöshet. Phillipskurvan i sitt klassiska utförande, avsedd som en allmängiltig teori, formulerades 1960 av Paul Samuelson och Robert Solow.

Termodynamik och neoklassisk syntes
Samuelson var den förste ekonomen att generalisera och utveckla de matematiska modeller som utvecklats inom termodynamiken, för att sedan använda på ekonomin och samhället. Han har också bidragit starkt till utvecklingen av den neoklassiska syntesen, som är en korsning mellan keynesianska och neoklassiska teorier och som dominerar inom dagens nationalekonomi. Samuelson bidrog också mer än kanske någon annan samtida ekonom till att höja den generella analytiska och metodologiska nivån inom nationalekonomin.

Välfärdsekonomi
Samuelson populariserade de så kallade Lindahl–Bowen–Samuelson-villkoren, kriterier att analysera avseende frågan om en viss handling ökar välfärden eller inte.

Arbetslöshet kontra inflation
Samuelson bidrog tillsammans med Robert Solow till att utveckla och popularisera phillipskurvan och det som den står för. Kurvan är en illustration över hur arbetslöshet och inflation normalt relateras till varandra. En lite högre inflation ger enligt teorin en lägre arbetslöshet och vice versa. Då stagflation rådde i världsekonomin på 1970-talet gällde dock inte sambandet och phillipskurvan blev ifrågasatt, bland annat av Milton Friedman.

Internationell ekonomi
Inom internationell ekonomi bidrog han till utvecklingen inom två handelsteorier, Balassa–Samuelson effekten och Heckscher-Ohlinmodellen (med Stolper–Samuelson teoremet).

Basinkomst/medborgarlön
Liksom Robort Solow, som han samarbetade med, var Paul Samuelson en känd förespråkare för medborgarlön och var livstidsmedlem i BIEN, Basic Income Earth Network.

OLLE BRANDQVIST (1938-)
Olle Brandqvist är född 1938 i Borås, numera verksam i Kinnarumma, utbildad vid Konstindustriskolan i Göteborg och Konstfack i Stockholm. Han har under åren fått Statens arbetsstipendium vid två tillfällen och Dewerthska kulturstipendiet.

Brandqvist är representerad på Borås konstmuseum, i Stockholms, Södertäljes, Marks och flera kommuners samlingar, hos Statens konstråd samt i kyrkan vid Brommaplan i Stockholm. Större verk utomhus finns i Borås och i skulpturparkerna vid Galleri Astley i Uttersberg och Konsthallen Hishult.

”Natur och människor är motiv jag arbetar med i mina skulpturer. Det är framför allt sten och tenn jag använder som material. Någon gång också trä och brons.

Mina skulpturer i tenn är som små världar, utsnitt eller brottstycken av natur, som jag formar fram. Det är berg och branter, skulpterade landskap. Efterhand kom människan in och fick så småningom en allt större roll. Jag formade grupper av människor som sluter sig till varandra. De står till exempel på stenhällar och i marker i kustnära trakter.

Sten tycker jag om att arbeta i. Jag söker ofta material till mina arbeten i naturen.

Det är granit, diabas, porfyr och andra sorters sten, som jag bearbetar genom att hugga, slipa och polera. De blir då släta, mjuka, hårda och tunga. Dessa skulpturer kan man uppleva med både ögon och händer, tycker jag. Magnifika, lätt förvridna, fiktiva porträtt, som någon uttryckt det. Man kan säga, att jag i mina arbeten söker skapa unika personligheter. Jag har gjort en del större offentliga verk i sten, såsom ”Vad är då en människa” och ”Den nöjde boråsaren” i Borås. Den senare är av diabas och en meter hög. Sten av den storleken köper jag i stenbrott i gränstrakten mellan Skåne och Småland.

Skulpturen ”Den nöjde boråsaren” inbjuder till beröring.

Kontrasten mellan den tunga stenen och de mjuka formerna blir påtaglig när man vidrör den lena ytan.”